SCB: Dagligvaruhandelns marginaler opåverkade av sänkt matmoms – livsmedelsindustrin tar smällen

Statistiska centralbyråns (SCB) senaste kvartalsstatistik visar att dagligvaruhandelns rörelsemarginal låg på 2,0 procent under andra kvartalet 2026, jämfört med snittet 2,2 procent för samma kvartal 2022–2025. Livsmedelsindustrins marginal föll samtidigt till 0,5 procent, mot ett snitt på 1,4 procent för motsvarande period. Siffrorna ger ett tydligt svar på en fråga som debatterats sedan matmomsen sänktes från 12 till 6 procent den 1 april: handeln har i allt väsentligt klarat sig undan marginalpress, medan producentledet fått ta en betydligt större del av anpassningen.

Konsumentpriserna föll i linje med momssänkningen

SCB:s analys visar att konsumentpriserna på livsmedel sjönk i ungefär den omfattning som momssänkningen teoretiskt skulle motivera, utan tecken på att handeln passat på att höja priserna före eller efter reformen för att dämpa effekten på sin egen lönsamhet. Samtidigt förblev producentpriserna, exklusive moms, i stort sett oförändrade – vilket innebär att prisfallet till konsument i praktiken finansierats fullt ut av den lägre skattesatsen och inte av att leverantörsleden sänkt sina egna priser. Det är en ovanligt ren bild av hur en punktskatteförändring slår igenom i en värdekedja.

Livsmedelsföretagen: "Oproportionerligt stor börda"

Carl Eckerdal, chefekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, är kritisk till fördelningen av effekterna: "Livsmedelsindustrin har fått bära en oproportionerligt stor del av bördan för matmomssänkningen." Enligt honom har producentledet tvingats absorbera marginalpress samtidigt som de brottas med stigande produktionskostnader kopplade till geopolitik och klimat – energipriser, insatsvaror och fraktkostnader har inte gått ner i samma takt som konsumentpriserna. Det skapar ett glapp mellan hur reformen debatterats politiskt, som en lättnad för konsumenter och handel, och var kostnaden faktiskt hamnat i kedjan.

Marginalen ligger under det långsiktiga snittet

Satt i ett längre perspektiv ligger dagligvaruhandelns rörelsemarginal fortfarande under det historiska snittet på 2,5 procent sett över perioden 2008–2025, trots att den höll sig stabil genom momsreformen. Det tyder på att handeln redan innan sänkningen arbetade med tunnare marginaler än normalt, vilket förklarar varför branschorganisationer varit snabba att påpeka att det inte funnits utrymme att dessutom bära en del av producentledets kostnadsökningar. Samtidigt visar prisutvecklingen på kategorinivå en spridd bild: kött och alkoholfria drycker har fortsatt stiga i pris under året, medan grönsaker blivit billigare – en rörelse som till stor del förklaras av faktorer utanför momsreformen, som väderberoende skördar och globala råvarupriser.

Vad det betyder för handelns leverantörsförhandlingar

För inköps- och kategoriansvariga inom dagligvaruhandeln är slutsatsen dubbel. Å ena sidan bekräftar SCB:s siffror att handelns egna marginaler inte är hotade av momsreformen, vilket ger utrymme att hålla fast vid nuvarande prissättningsstrategier. Å andra sidan sitter leverantörerna nu med krympta marginaler och stigande kostnader samtidigt – ett läge som historiskt brukar leda till att producenter söker kompensation vid nästa prisförhandling, oavsett vad som orsakade marginalpressen. Handelskedjor bör därför vara förberedda på att livsmedelsproducenter går in i höstens och vinterns förhandlingar med starkare argument för prishöjningar än vad den lugna konsumentprisutvecklingen antyder.

Källa: SCB, kvartalsstatistik andra kvartalet 2026; Jordbruksaktuellt, 21 september 2026.