Svensk Handel: Viktminskningsmedicin kan kosta dagligvaruhandeln 37 miljarder kronor

Det snabbt ökande bruket av viktminskningsmedicin börjar synas tydligt i dagligvaruhandelns kalkyler. Enligt nya siffror från Svensk Handel köper 84 procent av dem som använder medicinen mindre mat efter att behandlingen inletts, och matutgifterna faller i genomsnitt med 6,8 procent under de första sex månaderna. Branschorganisationen uppskattar att dagligvaruhandeln kan förlora mellan 18 och 37 miljarder kronor i försäljning fram till 2035, med 24 miljarder kronor som centralt scenario.

Aptitdämpande medicin slår direkt mot volymerna

Till skillnad från tidigare konsumtionstrender, som ofta handlat om var kunderna handlar snarare än hur mycket, griper viktminskningsmedicinen in direkt i hur mycket mat människor behöver köpa. Det gör effekten svårare att möta med traditionella handelsgrepp som prissättning eller kampanjer, eftersom problemet för handlarna inte är priskänslighet utan en strukturellt minskad efterfrågan på volym per kund. Korttransaktionsdata visar enligt Svensk Handel liknande mönster som de självrapporterade siffrorna, vilket stärker bilden av att förändringen redan är verklighet snarare än en engångseffekt.

"Påverkan är betydande men underskattad"

Sofia Larsen, vd för Svensk Handel, beskriver utvecklingen som större än vad branschen hittills insett. Hon menar att konsumenternas nya vanor tvingar dagligvaruhandeln att anpassa sitt utbud i grunden, och att effekten hittills varit underrapporterad i den allmänna debatten om handelns utmaningar, som annars dominerats av diskussioner om e-handel och lågprisimport. Enligt Larsen handlar det inte om en tillfällig nyck utan om en strukturell förändring i hur stora delar av befolkningen äter.

Vinnare och förlorare inom handeln

Rapporten pekar på att effekten inte är jämnt fördelad över handeln. Medan dagligvaruhandeln väntas tappa försäljningsvolym, bedöms vissa segment kunna gynnas av samma trend: mode – både nytt och second hand – samt skönhet och hälsa lyfts fram som kategorier där minskad vikt och förändrad kroppssyn kan driva nya köp. Det innebär att samma strukturella skifte som pressar livsmedelskedjorna kan bli en tillväxtmotor för aktörer inom beklädnad och hälsoprodukter, vilket ritar om konkurrensbilden mellan handelns delbranscher.

Hushållens köpkraft återhämtar sig – men gradvis

Svensk Handel noterar samtidigt att hushållens köpkraft är på väg att återhämta sig från en låg nivå, men att många konsumenter fortfarande är försiktiga och väljer att spara snarare än att öka konsumtionen i takt med förbättrad ekonomi. Det gör att effekten av viktminskningsmedicinen riskerar att förstärkas av en redan återhållsam konsumtionsvilja, snarare än att mötas av en stark underliggande efterfrågan som kan kompensera bortfallet i livsmedelsvolymer.

För dagligvaruaktörer blir slutsatsen att sortiment, ytor och kategoristrategi sannolikt måste omprövas inom en tioårsperiod där en växande andel kunder helt enkelt äter – och därmed handlar – mindre.

Källa: Svensk Handel, rapporten "Läget i handeln", pressmeddelande 6 oktober 2026.