Ny kartläggning: stora kemikalierisker i varor från utländska nätbutiker

Många produkter som köps från utländska nätbutiker innehåller farliga ämnen, ofta i halter över EU:s gränsvärden. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har kartlagt kemikalie- och säkerhetsrisker i fyra produktgrupper – och samtidigt undersökt svenska konsumenters attityder och köpbeteenden.

– En central utmaning är att många kemikalierelaterade risker är svåra för konsumenter att upptäcka. Till skillnad från dålig kvalitet eller att en produkt inte motsvarar bilden i webbutiken är kemikalieinnehåll sällan synligt. Vissa ämnen kan dessutom ge effekter först efter långvarig exponering, säger Amanda Martvall, projektledare på IVL.

Miljarder paket utan spårbarhet

Direktimporten från utländska e-handelsplattformar har ökat kraftigt. Under 2025 importerades nästan 5,9 miljarder lågvärdesförsändelser – paket under 150 euro – till EU. Kartläggningen visar att direktimporterade varor ofta saknar spårbarhet och korrekt märkning, och därmed når konsumenterna utan att omfattas av EU:s skyddssystem.

Tidigare tester av elektronik, leksaker, textil och smycken visar risker i samtliga produktgrupper: tekniska säkerhetsbrister samt bly och ftalater i elektronik, skadliga ämnen och riskabel konstruktion i leksaker, PFAS, färgämnen och tungmetaller i textil, skor och accessoarer, samt kadmium, bly, nickel och kvicksilver i smycken.

Kunskap förändrar köpbeteendet

Priset är en av de starkaste drivkrafterna bakom köp från utländska plattformar. Bland dem som redan handlat där kunde över 70 procent tänka sig att köpa igen – men när de fick veta att produkterna inte uppfyller EU:s krav på säkerhet och kemikalieinnehåll sjönk återköpsviljan till 35 procent.

– Undersökningen visar att ökad kunskap kan påverka köpbeteenden. Samtidigt går det inte att informera bort ett stort globalt problem, utan det måste kombineras med starkare konsumentskydd och tillsyn, säger Maria Hammarling, sakkunnig vid Sveriges Konsumenter.

Lagstiftningen skärps – men långsamt

Tullbefrielsen för lågvärdesförsändelser slopades i juli 2026 och antalet paket har minskat sedan dess. I september presenteras ytterligare produktlagstiftning med skarpare krav på tillverkare, importörer och marknadsplatser.

– Lagstiftningen är omfattande och efterlängtad – men den träder i bästa fall först i kraft om tre år. Under tiden behöver branschen agera för att minska inflödet av farliga produkter och förbereda sig för de kommande reglerna, säger Natali Qvarfort, näringspolitisk expert.